Tungans inre muskler: longitudinalis inferior/superior, transversus och verticalis. Longitudinalis inferior öppnar vid /t/ och /d/, medan verticalis stänger. Verticalis gör tungan tjock och bred, transversus drar ihop tungan och gör den lång och smal, viktig för /l/-ljud och sibilanter som /s/.
De yttre är genioglossus (solfjäderformad, utgår från underkäken, i-muskel, bakre fibrer drar tillbaka tungspetsen, drar tungan framåt), hyoglossus (a-muskel, utgår från hyoidbenet, drar tungan neråt), styloglossus (fäster vid stilettformade utskott på skallbasen, drar tungan bakåt(?)/uppåt, o-muskel), palatoglossus (mindre viktig, arbetar med styloglossus).
Orbicularis oris - muskel runt munnen, vktig vid läpprundning. I svalget, ringformiga åtsnörpningsmuskler samt lodräta.
Postural parameters/tillståndsparametrar - hastighet, ljudnivå, F0. Temporal parameters - durationer för ljudsegment, intervaller mellan betonade stavelser.
Laminärt flöde - partiklar rör sig utan snabba förändringar i riktning och hastighet, i linjer. Turbulent flöde - virvlar, hastighet och riktning är oregelbunden. Alla frikativor har kanalturbulens. Splittringsturbulens - luftstråle från kanal riktas mot tändernas kant, enbart hos sibilanter.
Pertubationsteori - samband mellan talrörets form och formantfrekevenser. Nod vid glottis, buk vid munnen. Stängning vid buk sänker formantfrekvenser, stängning vid nod ökar. Exempel, /p/ och /b/ har formanter på låga frekvenser. /i/ har hög andraformant - palatala ljud har har höga andraformanter.
Tonotopisk represenatation - argh! Auditory nerv fibres = ANF. Olika ANF är känsliga för olika frekvenser. Vilken frekvens beror på var i cochleas vägg de fäster. Både frekvensfördelade och icke-frekvensfördelade förs vidare upp till hjärnan. ? 'Phase-locking' - ANF 'avfyrar' i takt med stimulus vågfrekvens. Inte nödvändigtvis i varje cykel, men alltid på samma ställe i cykeln.
Kategorisk perception - vi uppfattar ett akustikt kontinuum som om det är uppdelat i diskreta kategorier. Även vid (liten)gradvis förändring hör vi det i trappsteg i stället för kontinuerligt - ej linjärt. Motsats till kontinuerlig perception. Djur har också.
McGurk-effekten - olika intryck via syn och hörsel, syn tar över och vi väljer ett mellanting.
Integrering/segregering - om två ljud med frekvenser under 1000 Hz (över?!) ligger närmre varandra än 3,5 Bark integreras de. 3,5 Bark = kritiska bandbredden.
Subglottala trycket - trycket under glottis, 7 cm vatten ('tryckskillnaden mellan luftstrupens luft och luften utanför kroppen'). Supraglottala trycket, över glottis, 0, utom vid obstruenter då det är samma som det subglottala.
Bernouill-effekten - ökat flödeshastighet -> lägre tryck. Lägre tryck = sugkraft.
"Target" - uttalar vokaler långsamt och noggrant, når målvärdet. Annars reduktion och "undershoot". Hypertal - noggrant tal, hypotal, normal slarvigt tal = undershoot.
Koartikulationsmotstånd - /s/ och tremulantiskt /r/. Liten ändring ger stor skillnad i resultatet, vill inte koartikuleras.
Sonoritetsskala - samband mellan käkvidden och ljuds sonoritet. Ju likare vokaler, desto högre sonoritet. (/l/, /r/.)
Sätt att studera artikulatorer - avbildande, punkregistrerande, övriga. Avbildande - röntgen (farligt, avänds ej. Bra registrering, dock kan tungan döljas bakom ben. , tomografi (snittröntgen), CT, MRI (magnetic resonance imaging).
Punktregistrerade - EMMA: electromagnetic midsaggital articulometer, använder magnetfält. Sändarspolar fästs i munnen i triangel, mottagarspolar i triangel utanför. Strain gauges: punkter fästs på tänderna (om på hakan kan resultaten bli felaktiga pga att hakan rör ig med underläppen), trådar sitter fast och går ut till en manick som registrerar. Enbart för käkrörelser. Kan påverka läpprörelser. Optotrack: används speciellt för läppar och käke. Ger tredimensionell data. Negativt, begränsat till extern användning - sensorer följer lysande dioder, måste ha visuell kontakt.
Negativt för alla punktregistrerande - kan bara mäta på vissa punker; räcker för käken men inte för vävnad som muskler (tunga, läppar, velum. Också, kan påverka/begränsa rörelser.
Övriga, palatografi, elektroglottografi.
Brocas - produktion, Wernickes - perception. Thalamus, växelstation, allt går dit, toppen på hjärnstammen. Cerebellum, kontrollerar rörelser i tid och rum. Skador kan ge dysartri. Centrala fåran, laterala fåran, longitudinella fåran. Cortex, hjärnbark, 2-3 mm tjock, grått pga anhopning av neuroner. Under, axoner, täckta av myelin. Motoriska området, hö och vä sida, längst bak i pannloben. Bakom det, sensoriska. Supplementära motorområdet, troligtvis språkområde, viktigt för komplexa rörelser. Pannlob, hjässlob, tinninglob, nacklob, limbisk lob. Hjärnstammen, det retikulära systemet - filterar intryck, ex syn/hörsel. Lateralisering - hjärnan specialiserar sig. 31 par ryggmärgsnerver, 12 par kranialnerver (utgår från hjärnstammen).
Argh.
